Varför denna hets att förlora oskulden?
Ja jag tänkte ta upp det här ämnet att vara oskuld, Nej jag är inte det själv. Men jag sitter och diskuterar med många olika personer just det här med att vara oskuld.
Idag är det ju ganska vanligt att förlora den i unga år, jag själv var 17 när jag förlorade min, men för tjejer verkar det inte vara ett pinsamt ämne om de skulle vara det när de är 17 år och äldre men för en del killar som jag har pratat med (18-23) så verkar det som om de gärna sitter och säger att de varit med si och så många istället för att faktiskt säga att de inte vart med några.
Vi kan ta ett av mina ex som ett exempel, jag hade faktiskt ingen aning om att jag tog hans oskuld förens 2 veckor efteråt då vågade han berätta för mig att det var första gången. Det jag frågar mig är varför det är så svårt att bara säga okey jag har inte gjort det med någon.
-Nackdelen med att inte ha förlorat den är att det sätter sig på psyket, man känner sig dålig, värdelös och ja till och med ful och oattraktiv.
-Fördelen enligt mig är att man vet när det känns rätt och att man inte måste förlora den i unga år och med vem som helst.
Jag kan berätta om min första gång, det är inte som så många kanske tänker sig att den första gången sker, men det händer och det hände mig!
Jag var 17 år 2 månader och 2 veckor när det skedde.
Jag hade chattat med en kille i 3 dar när han bestämde sig för att komma ner och hälsa på (han bodde i Umeå och var 23 på den tiden). Han hade bestämt sig redan innan att han skulle ta min oskuld fick jag veta efteråt. Men i alla fall det var en fredag och jag mötte upp honom på tågstationen i töreboda, skolkade ifrån förmiddagslektionerna den dagen. Slutade dessutom ganska tidigt den dagen min pappa kom och hämtade oss på skolan.
I alla fall dagen flöt på minns att det var en kulen höstdag med dimma och kyligt var det. På kvällen så skedde det, han ville att jag skulle gå ner och utföra oralt på honom men jag vägra. Jag ville ju inte ha sex alls, jag kände mig inte tvungen till att förlora den då. Men då skedde det som inte fick hända, han la sig på mig jag försökte putta bort honom, fick tunghäfta fick inte fram ett ord, det var ingen idé att försöka få bort honom han sög sig fast som en blodigel och jag kommer ihåg hur ont det gjorde, det sved och brände. Jag trodde att jag skulle gå sönder, låg och stirra i väggen gjorde jag medans han fortsatte tills han var klar.
Det var inte såhär jag hade tänkt förlora min oskuld. Var öm i flera dagar efteråt fick sitta på kuddar för det gjorde så ont.
Tyvärr är detta ett ganska vanligt scenario, första gången är inte alltid sådär perfekt som man önskar att det varit. Visst hade jag under tonårstiden en fix idé att jag ville förlora oskulden, vet inte i hur många dagböcker det stod om det där med att jag ville förlora den men när den dagen kom så hade jag mognat och så hände det här.
Jag kan inte göra det ogjort bara lära av mina misstag och efter den gången trodde jag att det var det enda sättet för mig att känna mig älskad på så jag var som en knulldocka under 1 års tid men det blev ändå inte så många under det första året. Kan ju säga såhär i efterhand att fan vad mycket erfarenheter man fått.
Men nu är det 5,5 år sen övergreppet hände och jag ältar inte. Men det är fortfarande ett minne, inget gott minne!
Idag vet jag bättre, idag kan jag säga nej till och med när jag får tunghäfta för en stund, idag vet jag vad jag vill och inte vill.
Hade jag kunnat hade jag väntat tills det känts rätt och det hade gått till under helt andra former.
Så varför säger då folk att de aldrig vill ligga med en person som är oskuld?
Jag tycker inte att det finns några nackdelar med att vara med en som är oskuld.
Man kan ju forma dom efter hur man själv vill ha dom, de säger inte att de är bra i sängen och det sedan visar sig att de faktiskt är riktigt usla.
Jag tycker det är skitkul att lära upp en person, ge honom tips och lära honom hur han kan göra, lära honom att lyssna på den andre. Lyhördhet är jävligt bra att vara oavsett om man är nybörjare eller erfaren.
Hade jag själv fått välja hade jag valt nybörjare för då slipper jag ställa så höga förväntningar på personen i fråga.
Man slipper dessutom oroa sig för att partnern har någon könssjukdom, då de aldrig haft sexuellt umgänge med någon. Klart man tänker på det och oroar sig varje gång man har en ny sexpartner, ingen vill ju få en könssjukdom.
Jag förstår alltså inte denna hets med att man måste förlora den i unga år. Man blir inte utstött, man är inte udda för att man väntar. Och jag tycker heller inte att man ska gå omkring och tänka att den och den kan vara den jag förlorar oskulden med. Det kommer när det kommer, stressa inte. Och Knulla inte på fyllan det ger oftast bara ångest!
Hitta detta klippet på youtube som jag tyckte passa in lite grann i ämnet.
Jag tycker att man inte ska vara så anti emot de som inte har haft sex, alla har vi en gång vart oskulda och oerfarna. Och erfarenhet får man inte förens man fått en chans!
Se det som något positivt istället, du får lära upp killen/tjejen efter hur just du vill ha det. Sen så är det aldrig fel att fråga om det är något :)